Den Samiska Budkaveln
Stoppa Jan Alvös gränsbestämning


I en framställning till regeringen 2002-07-14 med med viktiga bilagor har Den Samiska Budkaveln åberopat sin korrespondens med statsrådet Annika Åhnberg, som ledde till dennas ursäkt å regeringens vägnar för samerna för grundlagsvidrig tvångsförflyttning, usel skola och det faktum att samerna aldrig själva fått bestämma definitionen av same i Sverige eller fått ens något mått av autonomi (jämför Åland, Färöarna, Grönland).

Vid nämnda framställning var fogad en föreläsning vid samedag VIII i Stockholm 2002-04-24 där Tomas Cramér s 701 beskrev hur professor Kell-Åke Modéer blockerat doktorandforskning om samerna, utan att Modéer själv äger några kunskaper i den invecklade samejuridiken med dess starka kameraljuridiska kopplingar och anknytningar till den administrativa norrländska avvittringen, som ej kunde (det kända rättsfallet Lilla Hamnskär) avklippa befintlig kameral civilrätt, (lappen själv som för landet skattar 1751 etc.). Budkaveln framhåller att Modéer ej publicerat sig inom den komplicerade samejuridiken, utan sysslat med rättskipningen i Sveriges tyska besittningar, advokatväsendet i USA och annat långt från samerna. Det finns sakkunniga inom kameral- och jordskatteväsendet som vore mycket värdefullare för Jan Alvös eventuella utredning, särskilt som nomadismen erkännes av konventionen ILO 169, vilket gör att alternativa vintervandringsstråk till det bete som kan vara tillgängligt är nödvändiga. Arkeologin har visat att sådana stråk alternerat historiskt, varför urminnes hävd ej får fattas alltför ortsbestämt och årsvist. Lagbesluten om sedvanerätt till vinterbete har en allmännare syftning. Traditionell uppfattning är att sedvanerätten sträcker sig till kusten i Norrbotten och Västerbotten (se Mankers karta).

Alvö och Modéer saknar lappmarkserfarenhet. Hela gränsbestämningsidén är stridande mot ILO 169, som försvarar nomadism, och bör återkallas. Den tjänar blott samernas motparter.

Den rättshistoriska trygghet som namnet Modéer avser att skänka är en illusion. Modéer har aldrig satt sig in i samejuridiken, och den avgörande kameralistiken, t.ex. 1646 års skattläggning av skattefjäll för djurskjutning, (grundskatternas avskrivning avsåg ej att någon civilrätt skulle mistas; under 1886 års och följande lagar ligger nedvärdering av samerna som skarpt kritiserats i Geneve). Budkaveln anför jäv mot Modéer vad gäller Jan Alvös eventuella utredning.

Historiska museet har just nu en utställning där det görs gällande att samlevnad samer – svenskar alltid varit friktionsfri. Detta stöds med äldre insignifikativa citat. Åsa Simma har filmats och filmen visas kontinuerligt på museet, men Åsa Simmas budskap är något helt annat (tyvärr är ljudkvaliteten sådan att hennes budskap ej går fram).

Författare som t.ex. Bernhard Nordh, Svante Isaksson och Lennart Lundmark visar i modern tid att utställningen ger en felaktig bild. Kritiken mot Sverige från Geneve visar detsamma. Museet har ej kunna besvara kritiken.

Tredskodomar mot samernas vinterbetsrätt har meddelats, då samerna ej har råd att processa och ej har fri rättegång i livsavgörande processer; fri rättegång avskaffad efter de framgångar samerna enligt Bertil Bengtsson vann i 1989 års dom i Skattefjällsmålet, framgångar som gjorde att staten avstod från att taga ut vunnen rättegångskostnad (riksdagsbeslut).

Sådana tredskodomar kan ej vara avgörande mot ILO 169 och den starka kritiken mot Sverige från två instanser i Geneve 2001-2002, Rasdiskrimineringskommissionen och Männisorättskommittén har framfört kritik som borde självmant upptagas av diskrimineringsombudsmannen.

Statliga utredningar får ej vara präglade av informations- och faktaresistens (beskriven i brev till professor Hugh Beach 2002-07-31).


– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.