Vinterstierna
Tomas Cramér: Samernas vita bok vol. 30
Samerätt till land och vatten
PDF-Arkiv |
||
| Stulet Land | Anmälan av Lennart Lundmarks bok Stulet Land. | |
| Nordiska Museets Samebild | ||
Vinterstierna I |
||
| Försättsblad | ||
| Förord | I Laponia är naturen intet unikt, detsamma finns på andra håll. Det som är unikt är samekulturen, den har till skillnad från andra ett stabilt näringsliv om den får elementärt rättsvärn. Nu är det motparternas särintressen som kortsiktigt, närsynt värnas av politikernas stat. | |
| Vinterstierna | Förord till den digitala versionen. | |
| Monografin om Skattefjällsmålet | En ytterst initierad skildring av samekampen inför de svenska domstolarna utkom 1997, nämligen fil dr Tom G Svensson: The Sami and Their Land. Den behandlar en stor dispositiv civilrättegång på ett ”anglosachiskt” sätt som är ytterst ovanligt i Sverige. | |
| No checks and balances in Sweden | Ledmotivet är motstånd och sanningssökande på hög nivå, vilket ofta leder till tabuering och att gestalten ifråga ej anses "salongsfähig", ej får tala i viktiga sammanhang, refuseras av media etc. "Samarbetsvilliga" blir i stället välsedda salongslejon även när kunskaper saknas och ödesdigra misstag görs. | |
| Öppet brev till sameministern | Det är för samerna bättre att ILO 169 förblir oratificerad, än att samerna förmås att politiskt uppge en juridisk rätt, som staten genom vägrad fri rättegång hindrar-stänger från rättslig prövning och skadeståndskrav. | |
| Skrivelse till Diskrimineringsombudsmannen | Det yrkas nu att DO tar upp samefrågan till samlad bedömning på det sätt DO Peter Nobel gjort. Efter slappheten under Ortons tid måste DO nu på nytt och på allvar undersöka samefrågan som diskriminering gällande såväl renskötare som icke-renskötare i norr, ty det är i norr den rättsliga diskrimineringen finns. | |
| Föreläsning Etnografiska Museet | Vad samerna verkligen kan kräva är respekt och korrekthet från statens sida. Vi fick en ny rennäringslag 1971 och den vilade liksom 1928 års lag, som var närmast därförinnan, på en mystisk rättsfigur, ett falsarium, som kallades lapp-privilegium. I kraft av det så tog man 1928 olagligt bort jakt- och fiskerätten för sådana samer som inte tillhörde renskötarna. | |
| Panel speech by Tomas Cramér | The role of the journalist has been much debated in my country Sweden recently. The Sami minority in Sweden has three items to adduce:
None of these has been properly presented or discussed in the media and articles on Sami matters are refused |
|
| Presskonferens med sameministern | ||
| Rättens Vågskålar | Riksdagen vill gärna själv bestämma vad som är lag och rätt, utan hänsyn till vad HD uttalat om lag och rätt och vad grundlagen säger. Sålunda har riksdagen 1993 infört fri skottlossning i fjällen efter ripa. Denna fria jakt, utanför samernas exklusiva men liberala bestämmande, angriper alltså en — den äldsta — pelare på vilken samerna kan grunda äganderätt enligt HD. Möjligheten till fri rättshjälp har tagits bort | |
| ”Att be om förlåtelse – det förpliktigar” | ||
| ”Nytt klavertramp i samepolitiken” | ||
| Utdrag ur lexikon ang Disfranchisement | ||
| Brev till fil dr Tom G Svensson | Ännu 1980 och 1983 hade samerörelsen allmän respekt, t ex i riksdagen och behandlades något så när korrekt. Sedan har det bara gått utför och 1998 har man rent av delat på ministeransvaret. Detta bådar frånvaro av respekt och korrekthet gentemot alla samernas juridiska rättigheter i norr. | |
| Yttranden inför Historiedagarna i Åbo | ||
| Samernas rätt till land och vatten, anförande vid Historiedagarna i Linköping | Inledningsanförandena vid denna konferens talade om hur det finns saker som historikerna inte har intresserat sig för, som har ramlat mellan stolarna, och hur viktigt det kan vara för historiker att ta upp just sådana ämnen. Samernas rätt till land och vatten och den svenska inrikeskolonialismen, som egentligen tar vid kring 1815, är paradexempel på just vad de efterlyste, alltså ämnen där tystnaden råder. | |
| Samerna – ett bortglömt nordiskt folk, anförande vid Historiedagarna i Åbo | Tomas Cramérs anförande vid Historiedagarna i Åbo den 24 september 1999 under ämnet Samerna – ett bortglömt nordiskt folk. | |
| Tomas Cramérs opposition vid Ulf Mörkenstams doktorsdisputation | Tomas Cramérs föranmälda opposition vid Ulf Mörkenstams doktorsdisputation å Stockholms Universitet den 5 november 1999 på avhandlingen ”Om Lapparnes privilegier, föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997”. | |
| Föredrag vid Ålands Fredsinstituts Minoritetsdagar 1999 med 7 bilagor | Samerna är ett fredligt folk, som aldrig har fört några krig. De fick t.o.m. i gränstraktaten mellan Sverige och Norge/Danmark, garantier för neutralitet i krig för den lapska nationen, som erkändes som en övergränsande enhet. Det var alltså en internationell överenskommelse och en internationell emancipation av samerna. | |
| Antisamitismen | Med början vid svenska rikets delning 1809 växte i Lillsverige fram en antisamisk stämning. Samerna blir från att ha varit ett uppskattat, rättsligt emanciperat inslag i Sverige, förvandlade till något unerwünscht, som bör likriktas. | |
| Pro-vargexpert som domare | ||
| Publikationer av Tomas Cramér | ||
Bilagor |
||
| Urbefolkningsdelegationen för FN:s dekad 1994-2004 | FN inrättade urbefolkningsåret 1993, som blev ett stort misslyckande, ej blott i Sverige men även internationellt. Liksom i Sverige var det internationellt svårt att verkliggöra medvetandet om alla de politiska och legislativa (lagstiftningsmässiga) oförrätter som begåtts mot indianer, samer, tibetaner, kurder m fl. | |
Vinterstierna II - Blodbok |
||
| 442 | Omslag, Vinterstierna II |
Vad skulle Love Almqvist, Axel Munthe och Gunnar Ekelöf sagt om Sveriges barbari mot de pacifistiska samerna och deras urfolkskultur, enastående i Europa? |
| 443 | Errata till Docent Åke Holmbäcks Alexandershugg | Kring 1960 var samerna i Sverige ej långt från sin undergång. Juridiskt gick det ej att tillvarata samernas rätt effektivt och på allvar... |
| 455 | Addenda till Docent Åke Holmbäcks Alexandershugg | Konventionen ILO 169 om urbefolkningars rätt har en kraftig moralisk-etnisk laddning. Denna framträder på många sätt, bl a starkt i den franska (officiella) texten... |
| 469 | Bilaga till Addenda. Lappkodicillen 1751 ur Samisk synpunkt | Härav får läsaren det intrycket att fråga är om en allsidig behandling. Så är emellertid knappast fallet. Den svenska forskningen på området kommer knappast alls till tals... |
| 485 | Påvens ursäkter – och svenska kyrkans | 1928 förklarades samerätten för första gången vara ett negativt privilegium av samma art som 1782 års judeprivilegium. |
| 493 | Skrivelse Historisk Tidskrift | Som belysning bifogar jag en uppsats som Tidsskrift for Rettsvitenskap vägrade införa 1986. Var skälen att fakta och åsikter var oönskade, ehuru välgrundade? |
| 494 | Till Joakim Nergelius: Samerna och ILO 169 | I Norden är det endast Sverige som försöker minimera samernas rätt genom att endast – i strid mot ILO 169 – rättsligt erkänna den lilla renskötargruppen. |
| 495 | Apartheid i Lill-Sverige, artikel i Sydsvenskan den 10 maj 2000 av Dick Harrison | |
| 497 | Skrivelse till Claes-Göran Kjellander | Gunnar Myrdal hävdade med rätta att vetenskap kan bedrivas på fruktbärande sätt, och vara vetenskap, även med ett engagemang, om detta engagemang deklareras öppet. |
| 501-510 | Föredrag på Rotary | Föredrag på Rotary, Den Gyldene Freden, Stockholm den 25 september 2000 |
| 511-534 | Föredrag på Stora Sällskapet |
Föredrag å Stora Sällskapets lokaler den 2 november 2000 |
| 535 | Appell oktober 2000 till regeringen | Även ”den lille mannen” måste få finansiering att värna sin rätt vid domstol. |
| 539 | Brev till fil dr Ulf Mörkenstam | Uffe, P Lantto har skrivit en avhandling ”Tiden börjar på nytt”, analys av samernas etno-politiska mobilisering 1900–1950.... Man kan säga att avhandlingen är en grov nedvärdering av sameledaren Gustav Park. |
| Blodbok | Samernas framgångar 1977 i riksdagen var resultatet av 1968 års samepolitiska program och ett intensivt arbete med de politiska riksdagspartierna... | |
| Samisk forskning og forskningsetikk |
Samisk forskning og forskningsetikk (Oslo 2002, De nasjonale forskningetiske komiteer) |
|
|
Tredskodomar mot samernas vinterbetsrätt har meddelats... Sådana tredskodomar kan ej vara avgörande mot ILO 169... |
||
|
Den Samiska Budkaveln: Stoppa Jan Alvös gränsbestämning (II) |
Statliga utredningar får ej vara präglade av informations- och faktaresistens. | |
| Dens Samiska Budkaveln: Öppet brev till regenringen | Den samiska Budkavlen har... bidragit till statsrådet Annika Åhnbergs ursäkt på regeringens vägnar till samerna för grundlagsstridiga tvångsförflyttningar. | |
|
Den Samiska Budkaveln: Stoppa Jan Alvös gränsbestämning (III) |
Framhärdar staten i att genomföra en dylik partsutredning, bör den kunna angripas hos Europakommissionen med stöd av sameprotokollet från Sveriges inträde i EU | |
| Föreläsning på Raoul Wallenberg-institutet, Lunds Universitet |
Föreläsning av kammaradvokatfiskalen Tomas Cramér å Raoul Wallenberg-institutet, Lunds Universitet, torsdagen den 15 mars 2001 |
|
| Brev till Justitierådet Bertil Bengtsson, Stockholm den 1 oktober 2002 | I Kautokeino 2001 uppehöll Du Dig starkt vid att nedvärderingen av samerna ej – i vulgärdarwinistisk form eller eljest – alls fanns/finns i samelagstiftningen i Sverige. | |
|
Brev till Hans Henrik Brummer. Som ett viktigt historiskt tema har ofta angetts ”Vad man gemensamt kunde tänka vid en viss tidpunkt ” (mentalitetsforskning). |
||
|
Not till Tomas Cramér: Jämlikheten satt ur spel, Jämtlandsposten 1986 |
Dessa tvångsförflyttningar kunde ej genomföras om Holmbäcks åsikt av 1920 skulle stå sig. |
|
| Kommentar om Otto Jebens’ verk om Eiendomsretten |
Samerna kunde – kan – grunda sin äganderätt till land och vatten på ursprunglig ockupation för lappbyn – distrikt i 1751 års kodicill |
|
| Samedag VIII: anförande av Tomas Cramér (2002-04-24) |
Traditionsbrott genom ny ännu bestående juridisk nedvärdering som bas för "gällande lag" av 1886, 1928 och senare. |
|
| Brev till Docent Björn Holmgren, Stockholm den 25 mars 2003 |
Det var nog den mäktiga kyrkan som delvis med eget folk tog laxen i beslag från samerna med hjälp av staten. Biskoparna red med stora följen och drängar. |
|
| Fyra kvinnor till Sametinget | Sametinget och SSR domineras av "grabbgäng", redaktör Gustaf Jillkers uttryck. Därför behövs prominenta kvinnor. | |
| Brev till Professor Einar Niemi, Tromsö | Det var dock denna miljö som genom Altevatn-målet i Höyesterett 1968 bröt isen för samernas rätt till land och vatten. Detta framgår ju klart av Varfjell-Stifjellmålet i hovrätten 1979. | |
|
Stalins illdåd med Gulag-fångläger och tvångsarbete var väl kända i väst genom utkomna böcker, men det var först Solsjenitsyn med sina verk, utsmugglade till väst, som bröt informationsresistensen... |
||
| Jag anser att Högsta Domstolen hade på sig ett politiskt scoutbälte i domen, "det bestående är alltid rätt, även lagar som vilar på nedvärdering". | ||
| Brev till Mattias Tydén, Stockholm den 30 oktober 2002 | Under 61 års styre har vissa saker gått in, bland dessa att samernas rätt till land och vatten (mitt juridiska ämne) bör förträngas. | |
| Brev till Professor Martin Scheinin | Rennäringslagen är till stor del en produkt av kolonial kleptokratisk antisamitism... | |
| Samefrågan ur folkrättslig synpunkt | Sverige har fått bestämd kritik av FN:s rasdiskrimineringskommitté i Genève med anledning av Sveriges obligatoriska rapport dit. | |
| Brev till Professor Sture Linnér, Stockholm den 18 januari 2003 | Strax före jul 2002... apostroferade Du vänligen mig som jurist för samerna. | |
| Förlusten av samisk värdighet kommer med Knut Olivecrona 1884, skallmätningen etc. | ||
| Föreläsning på Etnografiska Museet den 7 december 2002 i anslutning till en utställning om influenser från utlandet | Det var fantastiskt, vi hämtade stoff från långt, långt tillbaka och vi begav oss ända in i framtiden. | |
| Brev till Docent Dick Harrison, Stockholm den 14 juli 2002 | Visserligen har folkhemmet en ny attityd mot "svaga grupper"; den äldre fattigvårdsattityden skall ändras till ett varmare klimat. Undantagna är dock samer och zigenare, som står utanför folkhemmet... | |
| Samedag IX |
Paneldebatt på Etnografiska Museet 2002-12-15 |
|
|
Brev till Expeditionschef Arne G. Arnesen, Stockholm den 8 maj 2003 |
I Sverige ... är man nu allmänt av den åsikten att Høyesterett är mycket friare än vår HD, som politiseras av att justitieråden tillsätts av regeringen utan oberoende sakkunnigprövning. | |
| Samedag X |
Samerna och folkrätten: Utrikespolitiska Institutet, Gamla Stan, Stockholm den 10 juni 2003. Anders Hellner (ordförande), Tomas Cramér, Thomas Hammarberg, Ulf Mörkenstam. |
|
| Öppet Brev till Ambassadör Thomas Hammarberg | Vi sörjer Anna Lindh, hon var uttalat positiv till samerna, se hennes bilagda brev 2003-07-04 till samen Per Fjellström. | |
| Hegemoni | Vi sörjer Anna Lindh, hon var uttalat positiv till samerna, se hennes bilagda brev 2003-07-04 till samen Per Fjellström. | |
| Hegemoni - Internetversion med tillägg | Skriften Samer är närmast en statens partsinlaga mot samerna... | |
| Till Sveriges regering och vederbörande | ||
| Föredrag 2004-10-07 å Wahlström & Widstrand, Sturegatan 32, Stockholm | ||
|
Föredrag inför en talrik engagerad publik å Odd Fellows lokaler, V. Trädgårdsgatan i Stockholm den 19 januari 2005
|
||
| Resonerande Litteraturlista |
Urval ur litteraturen om samernas värdegrund, samernas rätt till land och vatten vis-à-vis staten, samernas direkta motpart. |
|
|
...regeringen låter översätta till svenska framför allt svenska rapporter om de sex FN-konventioner som rör mänskliga rättigheter liksom de efterföljande kommentarerna |
||
| Samerna ett Urfolk i Sverige |
Som rättskrävande urfolk är samerna unika gentemot alla andra grupper – det finns ingen annan som har den ställningen. |
|
|
|
||
Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad