Öppet brev till diskrimineringsombudsmannen DO



Stockholm den 9 december 1998

 

Till

Diskrimineringsombudsmannen DO

 

 

Den samiska budkaveln har uppvaktat sameministrarna Åhnberg och Winberg och haft en korrespondens, som framgår av bilagda brev från och till sameministern, med tillhörande handlingar, samt en föreläsning av Tomas Cramér å Etnologiska museet i Stockholm 1998-12-02 i anslutning till en serie om nordliga minoriteter Samerna till Kamtchatka.

DO Peter Nobel gjorde framstående insatser för samerna, sammanfattade sina synpunkter och framlade dem i ledande dagspress.

DO Frank Orton hade en närmast negativ sameattityd. Vid en känd av Orton arrangerad sammankomst vid Sametingets första öppnande hindrade Orton fri diskussion och yttrandefrihet genom att ej fördela ordet i tur som det begärts och hindra sakupplysningar, t ex om det ganska svårtillgängliga administrativa norrländska avvittringsverket (jfr JK:s uttalanden 1988 och JO:s uttalanden 1968). Orton har kritiserats bl a i radio för sin negativa sameattityd. Vissa allmänna åtgärder, som uppsatstävlingar och opinionsundersökningar, kan ej motväga bristen på konkreta ingripanden, t ex till skydd för vinterbetet som attackeras av olika lobbies, som skogsbolagslobbyn och bondelobbyn med oändligt mycket större resurser än vad samerna har. Det är även en stor obalans i förmågan att finansiera nödvändiga rättegångar, som Anneli Jonsson klarlagt.

Fastighetsverket, tre länsstyrelser med inbördes helt olika samepolitik, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Assi-Domän, Vasaskog, detta är en grupp som ej försvarar samernas rätt enligt RF 1 och 2 kap, 2:15, 2:18. Därför måste Kammarkollegiet återinsättas som samlande samemyndighet (parallell: Naturvårdsverket som jaktmyndighet).

Det yrkas nu att DO tar upp samefrågan till samlad bedömning på det sätt DO Peter Nobel gjort.

En myndighet måste ha konsekvens i sitt handlande och efter slappheten under Ortons tid måste DO nu på nytt och på allvar undersöka samefrågan som diskriminering gällande såväl renskötare som icke-renskötare i norr, ty det är i norr den rättsliga diskrimineringen finns.

De talrika samerna i regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö är knappast diskriminerade och möter ej det hat särskilt norrut som framkommer i media bl a när det gäller samernas kränkta urminnes hävd till jakt och fiske, och förmenta renskador på skog vilka skador oftast är obestyrkta och fiktiva. Så var t ex ett inslag i Rapport 1998-10-11 partiskt. Skogsskador presenterades där som faktiska av ren vållade, ehuru de kan ha vållats av rotsnurr, älgbete eller andra faktorer som torka, höjdläge etc. Skogsbruket är ej klanderfritt med sina ej återbeskogade stora kalhyggen, undersök Slättbergshygget i Gällivare och hyggen vid Malgomaj m fl, hormoslyr, Contorta, hyggesplogning, rotsnurr etc. Renbetet i Härjedalens lavrika skogar är av godo då det underlättar för skogsfrön att gro.

Sameminister Annika Åhnberg framförde nyligen till samerna ursäkter för statens samefientligt koloniala samepolitik under 1900-talet, med tvångsförflyttningar 1923-1939 av nordsamer söderut samt fiske- och jakträttskränkningar 1928 (mot icke-renskötande samer med fiske- och jakträtt, vilken rätt fråntogs dem under falskt påstående att deras civilrätt vore ett negativt "privilegium", som skulle kunna "återtagas") ävensom 1992-12-15 då riksdagen utan rättsprövning berövade samerna bestämmanderätten över sin civilrätt till fiske och jakt efter vilseledande anföranden. Samerna kan givetvis fordra respekt och korrekthet av statens företrädare. Annika Åhnbergs ursäkt innebär ett officiellt avståndstagande från statens kolonialism och fordrar statlig handling av statens organ, bl a DO.

Vad beträffar urminnes hävd gäller att en person t ex fiskar i en sjö, här kallad A, fiskar själv och kör bort andra fiskare under en viss tid, varefter arvingar eller andra med fångesmannens rätt (hans förfäder eller fångesmän JB 15:1; haver någon urminnes hävd på utholmar, fisken eller fiskeskär, JB 12:4) fortsatt att utöva fisket (motsvarande gäller jakt) på samma sätt. Urminnes hävd belyses av Maria Ågrens avhandling Att hävda sin rätt, Stockholm 1997, jfr Mauritz Carlson: Den Värmlandska afvittringsfrågan, Stockholm 1915.

Det är en orimlighet att säga att samebefolkningen skulle äga en urminnes hävd till jakt och fiske. "Den samiska befolkningen" är ej någon juridisk person som kan föra talan för rätt till land och vatten, sådan talan förs av enskilda samer och det är en individuell rätt enligt lagtexten, se ovan. Högsta instans i Norge 1968 och Sverige 1981 har godtagit enskild same som taleberättigad part och rättsägare, vilket sekundärt även gäller sameby, men ej "den samiska befolkningen" som ej heller kan vara svarande i domstol.

"Den samiska befolkningen" är ett diffust begrepp, och det är oförklarligt att riksdagen infört detta begrepp i lagen, en lapsus (eller ett medvetet vilseförande, återförande av det 1981 bortdömda privilegium odiosum, som riksdagen ej förstod). Talerätten ligger kvar hos den enskilde samen, sekundärt samebyn.

 

Är "den samiska befolkningen"

  • var och en som har en samisk härstamning i något led bakåt?
  • den som har en renskötare i farfarsgenerationen?
  • den som är medlem i sameby?
  • den som står i den samiska röstlängden, grundad på språk?

Klart är att "den samiska befolkningen" ej har rätt att fiska i sjön A, ej kan köra bort andra från A, och därmed ej fyller betingelserna för urminnes hävd. Domstol skulle säkerligen döma bort en sådan rättsfigur, som rättsfiguren "Kronovattnet nr 1" i alla kustsocknars jordebok dömdes bort.

Nu påyrkas en allmän DO-genomgång av samefrågan, samt rättsligt agerande i konkreta frågor genom egen insats eller genom t ex Kammarkollegiet. Här utöver bör DO göra en hänvändelse till statsmakterna vad gäller samernas allmänt nedpressade läge och åtgärder mot detta. Grundlagen och folkrätten ger skydd, som DO bör precisera och aktualisera hos statsmakterna.

Östersjöombudsmannen Ole Espersen skall ytterligare uppmärksammas på den enligt lagtexten individuella karaktären av samernas jakt- och fiskerätt, som Espersen misstolkat pga bristande penetration av samma lagtext.

Lars J:son Nutti

 

 

 

Tomas Cramér

enligt fullmakt

 

 

 

 

– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad tisdag 2 maj 2000. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.