Anförande vid Historiedagarna i Åbo den 24 september 1999

Tomas Cramérs anförande vid Historiedagarna i Åbo den 24 september 1999 under ämnet Samerna – ett bortglömt nordiskt folk.


Jag heter Tomas Cramér och det var jag som förde dels Altevatnmålet, som ledde till norska Höjesterett och som vi vann 1968, bifall till alla våra yrkanden, och dels Skattefjällsmålet som dömdes av Högsta Domstolen i Stockholm 1981 och där man vann den stora fördelen, att den grund som den svenska lagen vilade på, när det gällde samerna, nämligen lapp-privilegium, en förfalskning, som hade tillkommit 1928, dömdes bort av Högsta Domstolen.

Jag är lite förvånad över att det här ämnet Samerna – ett bortglömt nordiskt folk behandlas utan sikte på dagens situation. Vi har ju nu en konvention, internationell, global konvention ILO 169 som står inför sin ratifikation i Sverige och Finland. Det finns ett svenskt betänkande om detta. Man hade ju väntat sig att under ämnet Samerna – ett bortglömt nordiskt folk så skulle man ha diskuterat dagssituationen och vad man kan göra för att samerna inte ska bli ett bortglömt folk.

Eftersom det här är ett mycket stort ämne så hade det ju varit lämpligt att det hade fått utvecklas i panelen, det stod ju också i annonsen från början att det skulle vara dessa två personer m fl, men så har det inte blivit och det kan man bara beklaga.

Jag skulle vilja sammanfatta mig så att jag, eftersom tiden är kort, har skrivit ett yttrande som kanske borde ha framförts från panelen. Det finns att tillgå här och jag har givit det till Kaisa och hennes meddebattant här eller medinledare, därför att det blir ju alltför omfattande att gå in på detta.

Men jag kan summera mig så, att jag gör inga invändningar alls mot Kaisas forskning. Att man var tvungen att starta dessa rättegångar – Altevatnmålet som vi vann helt och hållet, Skattefjällsmålet, som vi vann partiellt – berodde på att 80 år hade gått från den svensk-norska lagstiftningen 1883. Då startade vi målet i Norge 1963 och i Sverige 1886, kom den första svenska lagen och vi startade alltså 1966 med Skattefjällsmålet. Då fanns det inte möjligheter att plöja djupare. Vi plöjde djupt i Jämtlands län. Hade vi nämligen väntat med det här, så hade tiden gått och att göra gällande rättigheter som kanske motparten skulle påstå är avskaffade när det har gått 100 år, det går helt enkelt inte.

Sedan är jag naturligtvis väldigt glad över att Kaisa har tagit upp det här och med oerhörd järnflit kunnat gå igenom på ett sätt som inte fanns möjligheter att göra, när man skulle starta rättegång.

Däremot vill jag i högsta grad varna för Lundmarks bok som kan bli ett vapen i händerna på den statliga antisamiska propagandan och att Lundmark inte har nämnt Tom Svensson och Hugh Beach, som båda har disputerat på sameämnet i Sverige. Hugh Beach är nu t f professor. Det är alltså en sorts selektion, en sorts bortväljande av viktiga saker, som jag inte ska fördjupa mig i här, men mitt yttrande finns och det har inledarna fått. Den som är intresserad kan få det från mig.


– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.