Appell oktober 2000 till regeringen


Konventionen ILO 169 är en konvention för urfolk, ej för en viss näring. Det är därför urfolket samernas rätt till land och vatten som skall undersökas ända från Gustav Vasas brev 1526, 1543 (lappgräns, jakträtt) och två brev 1551 (samernas äganderätt).

Det planeras nu en informationskampanj bland samer och andra om ILO 169. Gentemot samerna är det svenskarna som är immigranter, invandrare och lantmäteriet (avvittringen) kunde ej avskaffa samernas civilrätt till skatteland och vinterbete, grundad på ockupation, urminnes hävd, skatt och skattläggning, Kronan svarar för att tillhandahålla de nyttigheter som lappskatten erlades för, bl a biologiskt nödvändigt vinterbete. Med grundskatteavskrivningen avsågs en jämlikhetsreform, ej avskaffande av civilrätt (detta runt förra sekelskiftet – 1900). Man kunde beteckna de bofasta icke-renskötarnas samiska rätt i norr som en starkt utvidgad hemfrid, se artikel 13 och följande i ILO 169, på originalspråk. Artikel 23 talar om samer med landsortsyrken, lärare, farmaceut, småbrukare etc.

Vid informationen är det av vikt att finansiering rikligt ges till medverkan centralt och lokalt av de författare, som producerat sig i viktiga frågor, ”de röda trådarna” inom samernas historia och samejuridiken, exempelvis tvångsförflyttningarna, lappfogdeväldet, falsariet lapprivilegium, som HD dömde bort 1981 i Skattefjällsmålet men som lagarna fortfarande vilar på (Cramér m fl Studier, Norstedt 1970).

Sådana författare, som en upplysningskampanj ej kan förbigå utan att reduceras till indoktrinering, är professor Hugh Beach, som nyligen provföreläst om världsarvet Laponia och som har en rik produktion om samerna. Vidare professor Tom G Svensson med sin avhandling om samernas rättskamp och sin stora monografi om Skattefjällsmålet, ytterligare Tomas Cramér, doktorerna Otto Jebens och Kaisa Korpijaakko, professorerna Bertil Bengtsson, Uppsala, och Gunnar Eriksson, Grillby. Cramér har producerat 30 volymer av Samernas Vita Bok. Det är att märka att dessa volymer, registrerade i nummerordning av Riksarkivets bibliotek, är uttryck för samernas egen vilja som den uttryckts i SSR:s landsmöten från 1962 och LSS’ riksmöten 1983–1997, Cramérs 35 år som sameombudsman, och att Cramér i volym 30 givit en sammanfattning av ”de röda trådarna” i samernas historia baserad på dessa landsmötes- och riksmötesbeslut enligt protokollen.

Den här ovan angivna produktionen kan ej nonchaleras, utan måste få en välfinansierad del i informationen centralt och lokalt. Det kan ej uteslutas att det i den nu tyvärr starkt splittrade svenska samevärlden finns personer, utan egen bokproduktion rörande ”de avgörande röda trådarna i samehistorien”, som vill monopolisera informationen. Här måste produktionen vara avgörande och de personer som stått för denna stå i främsta rummet när det gäller deltagande och finansiering centralt och lokalt (resor, materialproduktion). Problemen är invecklade och samerna får ej missledas genom en styrd, ensidig information som döljer problem, nu främmande för ”den vanlige samen” resp ”den vanlige nybyggaren”. Fri tanke på hög nivå måste få utrymme och indoktrinering uppifrån undvikas. I Altevatnmålet – Cramérs forskning, initiativ och fullmakter från enskilda och samebyar – vann samerna bifall 1968 till alla sina yrkanden. I Skattefjällsmålet 1981 dömdes lapprivilegium bort men lagen vilar på detta falsarium. Altevatn 1963–68, Skattefjäll 1966–1981. Båda målen startade av professor Israel Ruong och landsmötet, som fick årliga protokollförda rapporter, med Samernas Vita Bok.

Otto Jebens är en höyesterettsadvokat med stor nordlig erfarenhet. Hans bok, 612 sidor samejuridik, är en hyllning till svensk samejuridik och samerättskipning (lapprätten, samer i häradsnämnden). Denna bok är epokgörande – disputation år 2000 med Bertil Bengtsson som opponent – men synes ha förbigått SSR och sametinget, som ej producerat någon kommentar, vilket är nödvändigt. Utan en sådan kommentar är upplysningskampanjen, informationen, från början förlegad. Medel har redan begärts för en sådan sakkunnig kommentar och måste beviljas. Denna ytterst relevanta avhandling ligger ju i tiden efter SOU 1999:25.

Även ”den lille mannen” måste få finansiering att värna sin rätt vid domstol. Även staten måste kunna förlora i fria domstolar, som ej likt förvaltningsmyndigheter tar instruktioner, Altevatn, Skattefjäll, fri tanke på hög nivå och staten skall utan knot helt acceptera domen, i Norge, som för alla samer i norr i Sverige som ännu 1928 ägde sin rätt, sin civilrätt, grundad på ockupation etc.

Kyrkomötet har nyligen bifallit en motion av tre biskopar, vilka yrkar närmare undersökning av samernas rättsliga förhållanden, vilket kyrkan försummat i sitt remissyttrande över SOU 1999:25. Dessa förhållanden måste ut till offentligheten i kyrkoanknutna organ/institutioner.

Stoppa antisAmitismen!

Sapmi i oktober 2000


Lars J Nutti Sirkas

För den Samiska Budkavlen och för egen del


– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Wednesday, October 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.