Brev till Justitierådet Bertil Bengtsson, Stockholm den 1 oktober 2002


Stockholm den 1 oktober 2002




Justitierådet Bertil Bengtsson

Wallingatan 1

752 24 UPPSALA






Broder,

Tack för brev 2002-09-20!

I Kautokeino 2001 uppehöll Du Dig starkt vid att nedvärderingen av samerna ej – i vulgärdarwinistisk form eller eljest – alls fanns/finns i samelagstiftningen i Sverige. Denna skiljer starkt med legala svärdseggen mellan renskötare (med samerättigheter) och icke-renskötare (helt annan syn i grannlandet – unionslandet Norge). Detta hävdade Du i direkt strid med professor Gunnar Eriksson som utrett vulgärdarwinismen med de dominerande från 1880-talet härskande professorerna Ernst Haeckel, Bengt Lidforss m.fl. med rasläror i litterär-vetenskaplig dominans, Herman Lundborg med favoritelev Georg Bergfors.

Av Ditt brev ser jag att Du ej läst Källström – Mörkenstam i Röda Korsets bok Svenska Värderingar? 2002 (Carlssons bokförlag), vari nedvärderingen så klart ådagaläggs.

Det intressanta och viktiga mot pågående ethnic cleansing av samerna i Sverige (till skillnad från Norge med bl.a. Altevatn-domar 1965 och 1968 och Varfjell 1979 samt två HR-domar 2002) vore ju en diskussion 2002-12-15 mellan Dig (hedrad av ett särvotum 1981) och doktorerna Källström – Mörkenstam – Lindgren, vilka enligt min uppfattning bevisat nedvärderingen på ett nyanserat, övertygande sätt.

Detta är en yttrandefrihetsfråga, där olika meningar måste få komma fram och söka etablera "wie es eigentlich gewesen" (Ranke), även om media och politiska partier helst lägger samesaken i mörker och låter samerna försvinna (renskötsel bort och resten assimilering).

Du framhöll ju i Kautokeino att det behövs nya sameprocesser. Detta kan ju förklaras närmare på Etnografiska Museet 2002-12-15.

Själv har jag ända sedan ungdomen (ganska ensam i skolan i Djursholm) högt uppskattat de icke-krigförande folken, som tibetaner och samer, vilka senare som bekant vunnit Skattefjällsmålet i första instans samt Altevatnmålet i två instanser 1965 och 1968 (HR) – jfr Varfjelldomen 1979 (HR) och två vunna HR-domar 2002, ävensom aborigines, vilka i högsta instans senare vunnit två mål, m.fl. Även Gandhi fogade in sig i den bilden för mig. Professor Arne Næss skriver i Gandhi (Natur och Kultur 2002) s. 53:

"Som en viktig princip vill jag framhäva normen att inte beskriva motståndarens ståndpunkt på ett sätt som är nedsättande. Bland de rimliga möjligheterna för tolkning av det vi säger får det inte finnas sådana som gör motståndarna dummare eller ondare. En helt annan sak är att påstå att motståndarna drar felaktiga eller vilseledande slutsatser av sina ståndpunkter. Gandhis framställning av vad de engelska imperialisterna stod för skilde sig inte väsentligt från det som de själva sade att de stod för."

Detta passar ju precis in på normgivaren och åsiktsbytaren Knut Olivecrona och hans HD 1884 och på Mörkenstams bild av gällande lag 2002. Mörkenstam klargör ju oemotsägligt samelagstiftningens innebörd, nedvärdering, som svenska juristkåren utan undersökning är resistent emot att inse. "Den svenska juridiken är ren, trots att lagen vilar på falsariet lapprivilegium, ingen döms ohörd." Jag framhöll i pressen, särskilt i DN, då pressen tog vad jag skrev (före Per Wästberg) fakta som ingen bestred, kunde bestrida, och som nu yngre forskare åter framför.

Hjärtliga hälsningar från tillgivne


Tomas Cramér



– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.