Brev till Professor Martin Scheinin


Professor Martin Scheinin

Åbo






Härmed insändes följande handlingar:

– Från Urfolksseminarium på Etnografiska Museet 2001-05-18, sid 590–616*

– Rapport från Kautokeino 2001-10-18, sid 616a–643

– Brev till Per Fjellström 2002-02-15, sid 644-649

– Artikel i DN 2001-12-31 om Tomas Cramér, sid 650

– Vad skall ske efter hovrättsdom 2002-02-15 om vinterbete i Härjedalen? 2002-02-25, sid 651–655

– Utdrag från professor Dennis Töllborgs artikel i Ordfront 1–2 2002 m.m.

Som framgår av dessa handlingar är vi ytterst kritiska mot framställningen i SOU 2001:101 "En ny rennäringspolitik" och flera av dess förslag. Ej heller andra kapitlet om renskötselrätten, av Bertil Bengtsson, referent i HD i Skattefjällsmålet, är acceptabelt utan grundar sig på ett förlegat Hägerström–Lundstedt-tänkande. Rennäringslagen är till stor del en produkt av kolonial kleptokratisk antisamitism, som tog fart när samernas transportmonopol i norr, förutsättningen för Gustav Vasas och hans söners ishavspolitik, förlorade i betydelse (järnväg, isbrytande fartyg) och när samernas betydelse för Sveriges riksgränser försvann. Med en viss cynism kunde åsiktsbytaren Knut Olivecrona 1884 i HD tala om att samernas nomadism (nu godtagen i ILO 169) skulle leda till att de skulle "efter ett tynande lif utdö". I förarbetena till 1886 års lag hävdas att samerna även i deras gränsbestämda områden saknade totalrätt, de ägde ej "resträtten", en fortfarande eftersläpande konventionsstridig linje. Juridiska vikter, skattemannarätten etc. ersattes i ämbetsmannavärlden av politiska vikter.

Bertil Bengtsson framhåller i SOU 2001:101 sid 122 att Skattefjällsmålets för samerna menliga prejudikatverkan är försvagad, men redogör ej för den välbelysta nedvärderingen av samerna alltsedan Knut Olivecronas åsiktsbyte och helomvändning i HD 1884, biskop Bergqvists negativa nomadskola med rasistiska förutsättningar 1913–1941 och professor Herman Lundborgs – professor K. B. Wiklunds samarbetsvän – rasbiologiska institut i Upsala 1922. Detta institut publicerade både antisemitisk och antisamitisk men framför allt antisamisk skallmätarlitteratur, det sista 1941, i magnifika volymer, som påverkade lagstiftningen med falsariet lapprivilegium 1928 och allt fortfarande. Ingen vill idag åberopa tysk judelagstiftning 1933–1937 som giltig juridisk grund.

Det hade varit en välgrundad förhoppning att Bertil Bengtsson skulle ha redovisat dessa samiska viktiga klarlägganden, som på alla samers vägnar framfördes i Skattefjällsmålet, i SOU 2001:101. Bengtsson värjer sig i stället med all makt mot tanken att den svenska godhetens, världssamvetets lagstiftning, skulle rönt ett rasbiologiskt nedvärderande inflytande, trots professor Gunnar Erikssons klarlägganden av vulgärdarwinismens dominerande inflytande på "lapplagarna" i Sverige. Bengtsson befinner sig i Axel Hägerströms och Wilhelm Lundstedts förlegade värld, som förnekar etiska och moraliska sanningskrav, den svenska politiska godhetens lagstiftning är god och får ej ifrågasättas med aldrig så välbelagda fakta. Sådana fakta från "Cramérs team" av professorer tabuiseras bort, är icke-fakta, som Anders Ahlmarks kända icke-grund, som den ryska båten Tsesis med olja gick på (advokat Claës Palme vann målet åt Tsesis, då fakta äntligen kom till heders, verkliga fakta).

Stockholm den 9 mars 2002




Lars Johansson Nutti Alexander Pittja

Sirkas sameby Sörkaitum sameby




Zoe Pittja

Sörkaitum sameby


gm




Tomas Cramér

enligt fullmakt

Blockhusudden 16

115 25 Stockholm

tel: 08-661 00 56












Bilagor


Tillägg till skrivelse till Professor Martin Scheinin, Åbo


Informationen om ihållande fortgående politisk nedvärdering av samerna och deras rätt till land och vatten sedan 1884 (den normgivande åsiktsbytaren Knut Olivecrona i HD) i Sverige är obestridlig och har analyserats av professor Gunnar Eriksson m.fl. Det finns dock en mycket stark informationsresistens i riksdagen och i domstolarna i Sverige (undantag tingsrätten i Skattefjällsmålet). Medel måste ges till domstolsprövning, av staten, enligt gällande konventioner och folkrätt sedan samefonden (till stor del skadeståndsmedel från tidigare svenska intrång på samernas rätt; skadeståndsmedel ges falskt sken av att vara statsanslag – indianpolitik) tömts. Samernas motpart är främst staten, med dess skyldighet att skydda samernas näringsunderlag inkl. vinterbete. Samernas talan mot motparter måste skötas av folkrättsjurister, ej av förlorare, som ombud. Så kan samernas rätt att gå till internationell instans iakttagas och tillvaratagas redan i en svensk process med tanke på bl.a. Europakonventionen av 1950, som är en del av svensk lag, och ej får göras illusorisk.



Allmänt kan hänvisas till André Pichot: La société pure De Darwin à Hitler, Flammarion Paris 2000 ISBN:2-08212705-2, 458 sid.



Belysande är bilagda öppna brev till sameministern daterat Porjus den 28 september 1998 från ledningen för den Samiska Budkaveln, som gjort en demonstrationsmarsch till Östersjöombudsmannen Ole Espersen och sammanträffat med denne. Budkaveln hade startat från Karesuando och hade en levande kontakt med sameministern Annika Åhnberg och en löpande skriftväxling med henne.

Bilagan Urbefolkningsrätt 1998-09-28 bifogas liksom f.d. regeringsrådet Bertil Wennergrens föredrag 1995-02-12 i Föreningen för Europaprocess med noter av professor Jacob Sundberg.

Bristerna i processföringen i tingsrätt och hovrätt i "Svegmålet", avgjort i hovrätten för Nedre Norrland 2002-02-15 har varit kända för regeringen redan när målet låg i tingsrätten och sedan fortlöpande – utan att regeringen ingripit till samernas skydd enligt folkrätten, som dess skyldighet varit (byte på ministerposten). På olika samiska håll har informationsresistensen varit dominerande (dölja gjorda misstag 1981 och senare).

1996 i juni hölls i Helsingfors tävlingen om det Sporrong Lönnrothska priset XII med sameämne. Här bifogas några foton från tävlingen.

1. Tomas Cramér i talarstolen i Finlandia om samernas flagga, hissad i rummet, och om kampen för rätten till land och vatten förd av samerna i Altevatnmålet och senare.

2. Tomas Cramér kröner prof. em. Jacob Sundberg.

3. Jacob Sundberg krönt.

4. En jojk till programledningens ära (sid 69 i rapporten).


Vidare bifogas Sundbergs inlägg i Kautokeino 1998, Diedut 3/1998 sid 35–52, om lappkodicillen 1751 samt inledningen till Gudmundur Alfredssons inlägg vid samma seminarium.



Det gäller för samerna att vara synliga med sitt budskap inför hela valmanskåren och i huvudstäderna där många samer finns utan diskriminering och kan räkna på stöd i val vid full information.

Stockholm den 9 mars 2002


Tomas Cramér

enligt fullmakt




– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.