Brev till Professor Sture Linnér,
Stockholm den 18 januari 2003


Stockholm den 18 januari 2003




Professor Sture Linnér

Grev Turegatan 54

114 38 STOCKHOLM






Käre Sture,

Strax före jul 2002 vid signerandet inför en stor publik av Din bok Europas ungtid, 2002, som jag läst med största intresse, apostroferade Du vänligen mig som jurist för samerna. Möjligen spelade det in att jag vid Sicilien-resan i ett litet tal hyllat Dig som motståndsman ända sedan Uppsala-tiden, med Dag Hammarskjöld etc. och med Dina humanistiska böcker, som läses.

Jag vill gärna förklara mitt engagemang lite närmare och börjar med att återge ett brev till justitierådet Bertil Bengtsson 2002-10-01 med referens till Arne Næss:

"Stockholm den 1 oktober 2002


Justitierådet Bertil Bengtsson

Wallingatan 1

752 24 UPPSALA


Broder,

Tack för brev 2002-09-20!

I Kautokeino 2001 uppehöll Du Dig starkt vid att nedvärderingen av samerna ej – i vulgärdarwinistisk form eller eljest – alls fanns/finns i samelagstiftningen i Sverige. Denna skiljer starkt med legala svärdseggen mellan renskötare (med samerättigheter) och icke-renskötare (helt annan syn i grannlandet – unionslandet Norge). Detta hävdade Du i direkt strid med professor Gunnar Eriksson som utrett vulgärdarwinismen med de dominerande från 1880-talet härskande professorerna Ernst Haeckel, Bengt Lidforss m.fl. med rasläror i litterär-vetenskaplig dominans, Herman Lundborg med favoritelev Georg Bergfors.

Av Ditt brev ser jag att Du ej läst Källström – Mörkenstam i Röda Korsets bok Svenska Värderingar? 2002 (Carlssons bokförlag), vari nedvärderingen så klart ådagaläggs.

Det intressanta och viktiga mot pågående ethnic cleansing av samerna i Sverige (till skillnad från Norge med bl.a. Altevatn-domar 1965 och 1968 och Varfjell 1979 samt två HR-domar 2002) vore ju en diskussion 2002-12-15 mellan Dig (hedrad av ett särvotum 1981) och doktorerna Källström – Mörkenstam – Lindgren, vilka enligt min uppfattning bevisat nedvärderingen på ett nyanserat, övertygande sätt.

Detta är en yttrandefrihetsfråga, där olika meningar måste få komma fram och söka etablera "wie es eigentlich gewesen" (Ranke), även om media och politiska partier helst lägger samesaken i mörker och låter samerna försvinna (renskötsel bort och resten assimilering).

Du framhöll ju i Kautokeino att det behövs nya sameprocesser. Detta kan ju förklaras närmare på Etnografiska Museet 2002-12-15.

Själv har jag ända sedan ungdomen (ganska ensam i skolan i Djursholm) högt uppskattat de icke-krigförande folken, som tibetaner och samer, vilka senare som bekant vunnit Skattefjällsmålet i första instans samt Altevatnmålet i två instanser 1965 och 1968 (HR) – jfr Varfjelldomen 1979 (HR) och två vunna HR-domar 2002, ävensom aborigines, vilka i högsta instans senare vunnit två mål, m.fl. Även Gandhi fogade in sig i den bilden för mig. Professor Arne Næss skriver i Gandhi (Natur och Kultur 2002) s. 53:

"Som en viktig princip vill jag framhäva normen att inte beskriva motståndarens ståndpunkt på ett sätt som är nedsättande. Bland de rimliga möjligheterna för tolkning av det vi säger får det inte finnas sådana som gör motståndarna dummare eller ondare. En helt annan sak är att påstå att motståndarna drar felaktiga eller vilseledande slutsatser av sina ståndpunkter. Gandhis framställning av vad de engelska imperialisterna stod för skilde sig inte väsentligt från det som de själva sade att de stod för."

Detta passar ju precis in på normgivaren och åsiktsbytaren Knut Olivecrona och hans HD 1884 och på Mörkenstams bild av gällande lag 2002. Mörkenstam klargör ju oemotsägligt samelagstiftningens innebörd, nedvärdering, som svenska juristkåren utan undersökning är resistent emot att inse. "Den svenska juridiken är ren, trots att lagen vilar på falsariet lapprivilegium, ingen döms ohörd." Jag framhöll i pressen, särskilt i DN, då pressen tog vad jag skrev (före Per Wästberg) fakta som ingen bestred, kunde bestrida, och som nu yngre forskare åter framför.

Hjärtliga hälsningar från tillgivne


Tomas Cramér"




Jag vill inte utmåla motståndare som onda, men de bör ha en lyssnande attityd, ett lugnt tonläge och acceptera fakta! Högsta Domstolen står generellt ofriare än Høyesterett, bär generellt ett politiskt scoutbälte, farligt för yttrandefriheten. Detta politiska scoutbälte sitter ej blott på HD:s ledamöter. Statsrådet Ulla Lindström talade felaktigt om Sverige, ett land utan kolonialt förflutet. Scoutbältet runt henne förträngde den svenska kolonialismen och kleptokratin mot samerna, radiopropagandan verkade, studieiver saknades, även hos statsministrarna, som noterade motsvarande problem i utlandet.

Generalkonsul Ingmar Karlsson skriver i SvD sid 9, spalt 4 2002-12-31 om att skilsmässan Sverige-Norge ej belastades av territoriella konflikter eller minoritetsproblem. Karlsson har skrivit mycket om minoriteter men aldrig – såvitt jag vet – om samerna. Samerna var oförskyllt en svensk stor bråkpunkt 1905. Greve Albert Ehrensvärd "löste" som utrikesminister i Karl Staaffs regering 1912 denna mycket invecklade fråga med grundlagsstridiga tvångsförflyttningar av ett stort antal svenska nordsamer söderut inom Sverige (vissa fakta, utan politiska bakgrunden, se Uggleupplagan Supplement Lappar). Detta känner troligen den kunnige Karlsson till – liksom att Hjalmar Hammarskjöld och landshövding Karl Bergström var helt emot dislokationer bl.a. av grundlagsskäl – men det är ej opportunt att nämna. Det politiska scoutbältet sitter trångt på svenska höga tjänstemän. Alltid redo!

Tvångsförflyttningarna har aldrig ersatts, som steriliseringarna. De tvångsförflyttade med renar fick minimal – om någon – hjälp av samhället. De allsmäktiga lappfogdarna utjämnade ej motsättningarna mellan inflyttare och samiska landägare-renägare på plats, vilka senare samer ej fick stöd av Åke Holmbäck efter hans politiska volte-face (se strax nedan) 1920 ./. 1922.

Vad det framför allt gäller för det trogna politiska utnämnda scoutbältet är att fortsatt tabubelägga samernas rätt till land och vatten (mitt ämne efter omfattande tjänstgöring i Svea hovrätt och Kammarkollegium) och den judeparallella nedvärderingen därav. Occupatio per universitatem av (mycket) små samegrupper med äganderätt till fjäll måste förnekas. Privilegium odiosum med sin judeparallell, falsifikatet lapprivilegium som vår samelagstiftning vilar på, och som strider mot människovärde, jämställdhet och jämlikhet, och folkrätt, måste förnekas eller döljas i dimmig fraseologi av tjänstemän, som samerna oavbrutet framhållit sedan 1981. Ethnic cleansing av samerna i Sverige sker genom hägerströmsk avlövning av rättigheter utan blodsutgjutelse, fångar därför ej media. I dess stycken förnekas själva yttrandefriheten, tabu skall råda. Sameämnet skall i Sverige med rikliga penningmedel vinklas bort från rätten till land och vatten, kolonialism och kleptokrati. Den äldre jordrätten med dess kamerala grund får ej beröras, endast Bertil Bengtsson gjorde 1981 några ansatser (utan att inse den kraftiga judeparallellen – nedvärderingen, antisamitismen), som dock strandade mot politiska scoutbältets kärna, den oförsvarliga 11:14 RF, som i praktiken eliminerar alla fasta rättsgarantier, i partipolitisk enighet kring en dubiös grundlag. Folkrätten återstår med t.ex. det grekiska rättsfallet Holy Monasteries (m.fl.) i Strasbourg.

Tvångsförflyttningarna 1919–1965 vållar fortfarande svåra motsättningar samer emellan, och statsrådet Annika Åhnberg bad samerna om ursäkt för dem, för usel skola och för att samerna ej själva fått definiera sin grupp. Regeringen har glömt denna ursäkt.

Ett exempel på scoutbältet är när jag i HD 1979 gjorde gällande att docent Åke Holmbäck av karriärskäl gjorde en helomvändning 1920 ./. 1922 beträffande samernas äganderätt: 1920 ja ./. 1922 nej. Justitierådet X yttrade inför sittande rätt att detta vore en oerhörd beskyllning mot en rättsvetenskapsman.

För att vara skonsam, icke stämpla honom, avstod jag från att säga att jag som son till en vald universitetskansler (som avgick efter tre år i protest mot politiseringen av universiteten – och fortsatte en eminent vetenskaplig karriär i USA, Sverige och Indien, han räddade judar under kriget) nog visste mer om akademiska befordringar än han (Holmbäcks professorsblivande hade av politiska skäl uteblivit om han ej ändrat åsikt och då och senare aldrig omtalat sin förra åsikt – enligt min intervju med Holmbäck hans egentliga åsikt, 1920 i Upsala Universitets årsskrift).

En känd docent, som för radion rapporterade om Skattefjällsmålet 1979 har omvittnat hur en liknande resistens mot en modern realistisk syn – nu manifesterad på seminarium 2002-12-15 inför publik med bl.a. ambassadör Love Kellberg, Samedag IX, Ulf Mörkenstam – Staffan Källström – Anne-Li Lindgren – Hugh Beach m.fl. – kännetecknade HD:s ledamöter. De var helt oförstående mot en egalitär syn.

Ockupation av herrelös skattefjällsmark kunde samerna ej verkställa enligt HD. När Skattefjäll las till skatt bl.a. för djurskjutning hade det ej skattläggnings verkan – skattläggningen 1646 återgavs ej i HD-domen 1981, ej heller senare skattläggning i utslag mot 1800-talets mitt för de olika Skattefjällen, rättsfall NJA 1962 sid 392 och förlikning med JK 1988.

Här underkändes alltså människovärdet, jämställdheten och jämlikheten och godkändes nedvärderingen. Ett professorsteam ställdes å sido av tjänstemän i domarsäte. Nyckelbegrepp som universitas = liten samegrupp och privilegium odiosum = negativt falskkonstruerat "lapprivilegium" penetrerades ej (det senare får dock anses bortdömt 1981). Lagen vilar fortfarande på detta falsifikat av politisk natur. HD missade 1981 en unik chans att med klarhet ställa tillrätta.

Vad jag nu ville säga är att med all beundran för grekernas kultur och tänkande är det dock ett slavsamhälle av rasistisk elitär (Platon) karaktär. Den utomordentliga kvinnliga guiden i Agrigento, Sicilien, med alla templen sade: "The Greeks were racists." och det bekräftade Du till mig där på platsen. Hon syftade på grekerna mot urbefolkningen siculerna. Säger ej Xenofon i Anabasis något liknande?

När grekerna under Odysseus borrat ut ögat på cyklopen med glödspjut rymde de, men brydde sig ej om fårens öde, ett faktum Du framhävt.

Nu kommer det jag ville säga.

Ingen har så väl träffat det anspråkslösa naturnära slavfria samesamhället som Gunnar Ekelöf.

Bergens frihet, äganderätt, med lagstadgad rätt till neutralitet i krig (1751). I Promenader talar han om kåtan som en enkel bostadsform liksom båten (del 6 i Samlade skrifter). Jag har prövat båda – en månad/år i kåta–tält och minst en månad/år i koj. Under 20 års älgjakt som ende svensk i samiskt jaktlag i Norrbotten-Västerbotten-Jämtland har jag kunnat studera hur intet av älgen lämnas. Allt tas till vara omsorgsfullt, som Ekelöf säger om renen i Färd. Älgköttet täcks noga mot björnen i skogen.

Ekelöf är fri från snobbismen hos Sten Selander eller Axel Hamberg eller Anders Bjärvall. Ekelöf har det rätta underifrånperspektivet.

Ekelöf är i ton med de samiska författarna Johan Tuuri, Paulus Utsi och Per Idivuoma.

Det är svårt för mig att fara till Åre, Storlien eller Riksgränsen med den prylfixerade turistandan "down-hill-only", "after-ski", och reklamspråket som används där, så helt olika de samiska trakterna där man är beroende av landets alstringsförmåga. Passionen för tiondels – hundradels – sekunder i störtloppen med deras grava olycksrisker. Det accepterade lyxlivet i Monaco för "stjärnor". Stora delar av Sapmi – samelandet – måste fredas från denna typ av "turistanda" som hotar bl.a. världsarvet Lapponia (Hugh Beach).

Samerna som lever av landet – ekosfär, ej biosfär som kan importera allt utifrån – behövs som referensgrupp mot framtiden och måste få behålla makten – ges makten åter – att bestämma över ekoturism och etnoturism, jakt och fiske. Idén att människan skulle kunna domptera naturen är sedan länge passé. Människan kan förskingra naturens och urbefolkningens värden, skogarnas och fjällens värden. Detta pågår nu snabbt. El Niño, översvämningar, förgiftningar, krig om naturtillgångar, regnbrist, elbrist, skogsskövling nationellt och globalt, tung motoriserad turism.

Samiskan, även sydsamiskan, ej politiskt erkänd, existerar som hemspråk i Sverige till skillnad från jiddish.

Konventionen ILO 169 av 1989 till skydd för urbefolkningar måste av Sverige nyttjas till samernas skydd, ej till deras skada genom gränsbestämningar i strid mot nomadismen eller mot redan gjorda bestämningar till samernas skydd, vilka är förpliktande. ILO 169 är skriven för urfolk, ej för en viss näring. Direktiven för gränsbestämningen 2000:7 är skrivna före den ampra kritik Sverige fått av två FN-organ i Genève 2001 och 2002.

Det centrala i detta brev är hänvisningen till Ekelöfs texter, som så unikt förstår det lätta, rörliga, fria snabbhetsanpassade i samekulturen (en parallell till den beduinkultur Du skildrat) men som svenska media totalt negligerar alltsedan Per Wästbergs tid i DN, se Maria-Pia Boëthius om journalistskrået.

Christian Erikssons Lapp på Thielska Galleriet och Bror Hjorts stora skulptur i Jukkasjärvi kyrka är släkt med Ekelöf.

Samernas köldöken: en kort sommar, där regn ofta är bra för renen, en lång sollös vinter med snöljus.

Beduinens öken: het dag kall natt.

ILO 169 gäller för båda, ratificerad av Norge-Danmark, ej Sverige. I strid med ILO 169 har samerna aldrig själva fått definiera vem som är same i Sverige, ej fått finansiering till livsviktiga processer, ej fått den minsta autonomi (jfr Åland, Färöarna, Grönland, tre av The four small Nations of the North, professorn i folkrätt Atle Grahl-Madsen Uppsala-Bergen med seminarier i Mariehamn, Thorshavn, Quaqortoq, Kautokeino, publicerade i den danska folkrättstidskriften). Se boken Svenska Värderingar? Carlssons bokförlag 2002 (Mörkenstam – Källström).

Din tillgivne beundrare (ej minst vad gäller Bysans med Hagia Sophia och den kristna romerska rätten Codex Justinianus av Tribonianus 533)



Tomas Cramér


Detta brev blev säkert för långt men är likväl blott en ringa summering av vad jag skrivit i 30 volymer Samernas Vita Bok (SVB, Riksarkivets bibliotek). De icke-krigförande, icke naturförstörande (när våra nationalparker i norr blev nationalparker 1909 hade samerna skött dem i mer än tusen år och de var i så ypperligt skick att de blev viloplatser för Dag Hammarskjöld) folken måste bevaras som referenspunkter, som jämförelseverklighet, universitates, med fast grundlagsskydd och folkrättsskydd som verkligen bevakas av domstolar som Høyesterett med klara ögon. Det stora hotet är girigheten hos H. A. Widmark, Knut Olivecrona och deras otaliga nedvärderande elever. De stora rikedomar Sverige tagit ut ur Jämtlands lappmark och lappmarker norr därom gör att vi har råd att rikligen, utan kostnadskrav vid ev. förlust (en nödvändighet när det gäller en unik kulturell urbefolkningsminoritet, se Skattefjällsmålet), finansiera samernas kunniga rättskamp enligt ILO 169 (inga tredskodomar) och näringsliv. FN:s urbefolkningsår 1993 blev ett groteskt fiasko under Hans Dau, riksdagsman från Västerbotten, som just då bidragit till att fråntaga samerna makten – rätten över jakt och fiske i områden till samernas uteslutande begagnande enligt lag. Det framstående kanslirådet Einar Herlitz säger att om han varit kvar i Jordbruksdepartementet som var starkt inkopplat när jakt- och fiskerätten 1992-12-15 berövades samerna (han var då redan pensionerad) hade berövandet ej skett (Per Unckel statsråd).

FN:s urbefolkningsdekad 1994–2004 kommer att omspännas i Sverige av det svenska politiska scoutbältet. Hör intet, ser intet, säger intet.

Dekaden har ej visat något aktivt intresse för de viktiga seminarierna i Stockholm med Ulf Mörkenstam, Tomas Cramér och många andra vetenskapsmän Samedag VIII–IX 2002, vilket yttrandefriheten krävt liksom människovärdet, jämlikheten och jämställdheten. Sveriges största "sameby" är Stockholm , och den ledde dessa seminarier, Samedagar, med deras nya rön. ILO 169 omfattar stockholmssamerna.

Observera en viktig understreckare i Hufvudstadsbladet 2002-10-04 av dr Rauna Kuokkanen om samepolitiken och samerätt till land och vatten och en i SvD 2003-01-18 av professor Merete Mazzarella: Trähästen rymde det moderna medvetandet (samerna och beduinerna representerar något värdefullt mänskligt före en korrupt vändpunkt, underifrånperspektivet).

USA har så kort historia, spekulerar nu i krig, inleder det 21:a seklet därmed och med motstånd mot internationell krigsförbrytardomstol, mot The Rule of Law, mot Rättssamhället med välförtjänt stort R. Indianerna, hur har det gått med dem? Sverige var tre sekler gammalt, styrt av lagmän och lagar utan slaveri, med kvinnofrid och tingsfrid, hemfrid, kyrkofrid m.m. vid tiden för Stockholms blodbad och ännu vid den tiden behärskade indianerna hela Amerika, nord och syd, med delvis mycket hög kultur.

Bäst att tillägga att jag ej är pacifist, gjorde två års militärtjänst under kriget, låg både vid finngränsen Torne älv och samegränsen Jämtland-Riksgränsen (bittert att vakta "permittenttågen" till Norge).

D.S.



– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.