Fyra kvinnor till sametinget


Sametinget och SSR domineras av "grabbgäng", redaktör Gustaf Jillkers uttryck. Därför behövs prominenta kvinnor

Sigrid Stångberg

Storsand, Box 142, 920 64 Tärnaby, tel: 0954-102 68

Sigrid Stångberg är lärare i Sameskolan i Tärnaby, Västerbotten, och är medlem av Sametinget, vald med många kryss. Sigrid Stångberg är från en renskötarfamilj, fadern ordförande i Vapsten sameby. Lappfogden och myndigheterna gynnade de tvångsförflyttade Karesuando-samerna, vilket ledde till att de befintliga "ursamerna" eliminerades från byn och landet, som de ägde enligt professor Åke Holmbäck i Upsala Universitets Årsskrift 1920. Holmbäck, vår förste domare i Europadomstolen i Strasbourg, ändrade officiellt åsikt i en politisk utredning SOU 1922:10, som följts av mångtaliga politiska sameutredningar.

Sigrid Stångberg har en utomordentlig erfarenhet under många år av hur samerna behandlats.

Sigrid Stångberg är ordförande i Vadtijen Saemiej Sijte, en organisation för de eliminerade samerna, vilkas sak även tas upp av den Samiska Budkavlen, som var mycket aktiv med Sigrid Stångberg i en korrespondens och möten som ledde till sameminister Annika Åhnbergs ursäkt till samerna på regeringens vägnar för tvångsförflyttningar 1920–1939, usel skola (biskop Olof Bergqvist i Luleå 1913), förnekande av samernas rätt att själva bestämma vem som är same, rätt till viss autonomi och rätt att få samefrågor avgjorda inom rimlig tid utan att sättas på nya utredningar (senaste exemplet: Jan Alvås' "gränsbestämning" i strid mot den erkända nomadismen och förhalandet av jakt- och fiskerätten).

De egentliga landägarna pga. ockupation, skattläggning och lappskattserläggande under sekler, alltså de eliminerade samerna i Vapsten, diskvalificerades av lappfogden och myndigheterna när Vapsten sameby sist av alla konstituerades enligt 1971 års rennäringslag. De inflyttade Karesuando-samerna ägde ingen markrätt i Vapsten, jakt- eller fiskerätt men lappfogdarnas credo var: Nu skall det komma folk från norr som skall lära er renskötsel (den extensiva renskötseln som gjorde den kulturbevarande intensiva skötseln omöjlig, Gustaf Parks patos då). Ekonomismen låg bakom, se Mörkenstam. Denne framhåller att renskötseln bibehålls som central för samekulturen, men att myndigheterna helt styrs av ekonomismen. En svensk kulturell fasad bedrivs negativt av Norrbottens landshövdingar enlig R. Lassinanttis maxim i riksdagen: När den starkare kulturen möter den svagare, blir det den svagare som går under, och jag tror inte att samerna kommer att besparas detta öde. Kommer den nya landshövdingen Per-Ola Eriksson (c) att kraftigt reagera mot den hittillsvarande av myndigheterna i Jönköping m.fl. platser söderut stödda Lassinantti-linjen, som också ville ha ekonomiskt optimal markanvändning ovan odlingsgränsen, vilket riksdagen avslog 1971, 1977 och 1982/83, Lagutskottet nr 30, sameallmänningarna. I riksdagens voteringar besegrades alltid Lassinantti i samefrågor. Jämförde oerhörda kostnader som nedläggs att bevara skadedjur av partisk myndighet.


Anneli Jonsson

Augustendalsvägen 24, 131 52 Nacka Strand, tel: 08-718 37 19, 0708-50 63 83

Anneli Jonsson är från en ytterst framstående renskötarfamilj i Idre sameby, Norra Dalarna. Åt Idre sameby har hon ordnat lokala miljonanslag. Anneli Jonsson har arbetat på hög nivå i Pfitzer. Blev intervjuad av Jordbruksdepartementet för en tjänst, sameinformation. Anneli Jonsson sade att sameinformation bör rikta sig till de intellektuella i storstäderna och att 6 Mkr ej var ett stort informations-belopp. Hon fick ej tjänsten, som gick till en osjälvständig manlig person, bror till Sametingets president, som för en passiv poltik som staten gillar.


Victoria Harnesk

Lojovägen 2, 181 47 Lidingö, tel: 0702-23 56 10

Victoria Harnesk är från StorLule-Jokkmokk, Sirkas sameby, från en tvångsförflyttad renskötande Karesuando-familj, samekulturellt aktiv. Ordförande i Stockholms sameförening.


Åsa Simma

Bergsundsgatan 5, 117 37 Stockholm, tel: 08-669 34 22, 0701-50 24 60

Åsa Simma är teaterutbildad i Danmark, tidigare chef för Sameteatern i Kiruna, med stor konstnärlig internationell erfarenhet. Norrbottensmyndigheterna ville tvinga henne att flytta till Kiruna som villkor för att få sitta kvar som teaterchef, när Åsa Simma ansåg sig tvungen att för sin konstnärliga utvecklings skull vara i Stockholm. – Nu har man som chef för teatern i Kiruna tillsatt en icke-same som bor i Uppsala.

Åsa Simma kommer från en framstående renskötarfamilj i Lamiovuorna sameby, den näst nordligaste i landet. Åsa Simma var huvudperson i Historiska Museets sameutställning nyligen, filmad intervju på engelska i utställningen, talar i radioserien Kulturnytt. Coming woman i samekulturen.


– Innehåll –

Copryright 1966 till dags dato Tomas Cramér. Senast uppdaterad Friday, August 01, 2003. Sidan laddad gånger. Webmaster Carl Cramér.